"Västervik 1931 till 1960"

Boken ”Västervik 1931 till 1960” är  mycket efterfrågad. Bokläsande allmänhet, bibliotek och inte minst museipersonal ville ha den som vägledning i arbetet. Länge hade jag planer på boken, tänkt som en uppföljare till mina böcker "Sekelskiftets Västervik" och "Västervik 1900 till 1930”. 

   Men museichefen och ordförande i Kulturhistoriska föreningen Olof Nimhed har satt stopp för projektet:
  Till att börja med krävde han av mig som författare att jag skulle sända honom 2 600 kr för köp av skanner till museet.
   Han krävde också betalt för att museet skulle ställa upp med bilder. Ett räkneexempel: Förra boken i serien ”Västervik 1900 till 1930” har 377 bilder.
   Om ungefär samma antal skulle ingå i den planerade ”Västervik 1931 till 1960” skulle, med Nimheds kostnadskrav inklusive digital bearbet-ning av repiga, ljus- och fuktskadade exemplar, summan hamna runt 1 500 kr per bild. Totalt 565 500 kr inkl moms.  Orimligt!
   Detta speciellt som jag skulle skriva alla texter, göra grafisk utform-ning och grafiskt arbete, plus likaledes svara för obetald projektledning. Och tryckkostnader på över 170 000 kr. Visserligen blev jag utlovad kommunalt bidrag med 10 000 kr från dåvarande Kultur- och fritidsnämnden, numera saligen avsomnad av besparingsskäl.
   Men 725 500 kr skulle jag alltså själv ställa upp med. På ett eller annt sätt. Det hade jag inte möjligheter till. Sådana orimligheter ger man sig inte in på. Alltså: 565 500 + 170 000 - 10 000 = 725 500 kr!
    Flertal andra bokprojekt har stöttats av museet och kulturhistoriska föreningen där Nimhed är ordförande. Men inte mitt. Nimhed motiverade sin ståndpunkt med att jag är författare och som sådan egenföretagare. Och företagare ska inte ha museets och kulturhistoriska föreningens stöd.
   Men författare är varken anställda löntagare som Nimhed, eller företagare som drivs av vinstsyfte. Vi författare brottas med ständiga underskott. Vi förlorar pengar på vår verksamhet.
  

Tjustbygden saligen avsomnad.

Årsboken Tjustbygden är en värdefull kulturhistorisk skrift. Med sina många skiftande artiklar genom åren har deb förankrat mycket av det stadens och bygdens historiska skeende för framtiden. Den kom ut åren 1926 fram till 2009. Sedan inte mer. Museichefen Olof Nimhed lade ner den.
   Anledningen sades vara att nu skulle alla krafter, personella som ekonomiska, koncentreras till Västerviks nya historia.
   Men sanningen är att inga artikelförfattare längre vill ställa upp och skriva gratis åt Nimhed. Han har burit sig alltför illa åt mot flera av oss och blivit bojkottad. 

   Vi anser oss ha rätt till ersättning, pensionspoäng och en skälig pension.   Nimhed som f d politiker håller inte med. Att jag aldrig kunnat ta ut ersättning för allt mitt kulturarbete bekymrar inte Nimhed. Han motarbetade projektet på alla sätt och vis.
   Inte nog med det: han nekade mig tillgång till museets arkiv när jag protesterade mot att Kulturhistoriska föreningen publicerade en arti-kel av mig, utan mitt tillstånd och medgivande. Den var inte färdig att tryckas.  Jag krävde tre gånger av Nimhed ett möte med styrelsen för föreningen för att reda upp saken. Nimhed nekade mig det.
   Författarförbundets jurister konstaterade att fel begåtts. Jag stämde föreningen för olovligt nyttjande av mitt material. Nimhed engage-rade en dyr advokat. Då fanns det pengar! Jag hade inte råd med juridiskt biträde och förlorade.
   Har man bara tillräckligt med pengar, skattebetalarnas pengar, inte  Nimheds,vinner man tydligen en rättstvist. Sedan klagade Nimhed at "Kjelgren är en dyr rackare". Men han hade ju kunnat uppträda skäligt, vänligt, tacksamt för allt gratisjobb jag lagt ner genom åren på årsboken Tjustbygden med mina många artiklar.
   Nej, Nimhed ansåg att jag som tack inte var värd ens ett hedersmed-lemskap i den klutlurhistoriska föreningen!
   Nej, boken ”Västervik 1931 till 1960” fick aldrig göras klar och komma ut. 
   Alla västervikare, hemmavid och i förskingringen, kan "tacka" Olof Nimhed för det! Han satte stopp för projektet.

Mina två tidigare böcker i serien om gamla Västervik. Den tredje och sista, se bilden uppe till vänster, motarbetades på alla sätt av museichefen Olof Nimhed.